Föreläsning

 Odlarföreningen Dränggråten 

 

 

Kan man förutse insektsangrepp?

Minnesanteckningar från fjärde cirkelträffen, i "Hur vi odlar miljöklokt "onsdagen den 6 juli 2016

 

Kvällens tema är: Kan man förutse angrepp av skadegörare? Vår medlem Roland Sigvald föreläser för oss.

Till denna träff har också odlarföreningens alla medlemmar inbjudits.

I boken kan du läsa mer om ämnet i kapitel Trubbel sid. 111, ogräs och sjukdomar och framåt, samt skadedjur sid. 117 och framåt samt om bekämpningsmedel (som vi får använda) sid. 122 och 123.

 

Roland som är expert på skadegörare på fältmässigt odlade växter och hur man kan förutsäga angrepp (prognoser) och främst när det gäller potatis och dess sjukdomar och hur sjukdomarna kan förebyggas.Han visade många bilder med exempel på skador och friska plantor av potatis både från olika delar av världen och från odlingslotterna. Han hade också med potatis, morötter och lök från sin odlingslott som han visade. Just dessa hade inte några skador.

 

Längre tillbaka hade Skåne angrepp av Coloradoskalbaggar, de hade blåst in från Polen. Han visade bilder från Slovenien på Coloradoskalbaggar från månadsskiftet maj/juni 2016. Om man hittar C-baggar ska man anmäla det till Jordbruksverket, men det är inte troligt att vi hittar dem så här långt upp i landet. Baggarna ska bekämpas och det gör de konventionella odlarna.

Roland visar bilder på sin egen friska odling av potatis, lök och morötter.

 

Potatis i konventionell odling är en av de mest besprutade grödorna. De odlarna sprutar flera gånger per säsong, både mot skadeinsekter och bladmögel. När det gäller morötter har odlarna ofta egna insektsfällor av klistertyp för att se hur stora angreppen är för tillfället och kan då bekämpa vid rätt tidpunkt med bekämpningsmedel.

Hos oss småskaliga odlare gäller det att så fort man ser angrepp av bladmögel att ta bort angripna blad eller hela blasten och skörda potatisen. Detta för att förhindra att sporerna följer med regnvatten till knölarna och där ger upphov till brunröta. Under vissa betingelser kan också s. k. oosporer bildas och dessa kan finnas kvar i jorden ett par år. De kan då smitta nya plantor åren efter. Förebygg skador genom att byta odlingsplats för potatisen.

 

Potatisen kan också angripas av virussjukdomar genom bladlöss. Han visar som exempel en bild på en virusangripen chiliplanta ute i fält. Där vi kunde se skillnad på en angripen planta och de som inte var angripna av virus. Den angripna var mycket mindre och en del bruna blad.

Från början täckte man potatis med väv för att få tidig skörd, men det skyddar också mot lössangrepp. Men om man täcker för länge ökar risken för fuktskador t.ex. mögel. I början eller mitten av juni kan väven tas bort om det ej längre finns risk för frost.

 

I forskningssyfte har SLU satt upp insektsfällor (12 m höga) runt om i landet och kan på så sätt se var och när olika insekter (löss) flyger eller transporteras med vinden. Om det är stora mängder löss på hösten kan man förutse angrepp i grödorna nästa år. Detta gäller vissa bladlusarter som övervintrar på vissa träd eller buskar, som t ex havrebladlusen. Det finns flera exempel på när bladlöss och andra insekter förts med vindarna från Ryssland och Balticum till östra Sverige.

Forskarna kan analysera t.ex. svidknott och se från vilket värddjur de kommer, älg, gris, ko eller annat. För ett antal år sedan fick södra Sverige ett utbrott av Blåtunga (en virussjukdom som bl an angriper kreatur) där man kunde spåra att smittan kom från Danmark med virussmittade svidknott.

 

I och med att jorden får ett varmare klimat kommer vi att få in flera smittor från utlandet t.ex. från myggor har vi redan fått in en del smittor. Vi reser också mer idag och kan på sås sätt också få med oss smittor hem.

 

Stora mängder t.ex. bladlöss kan ibland ses på radar. Han visar en filmsekvens från Finland där lössen kunde följas från öster och över hela Findland mot Sverige.

 

Länderna i Europa har sammarbete och forskarutbyte om skadeinsekter. Det finns insektsfällor i europa som är 12 meter höga. När de går igenom dessa kan de förutse vilka angrepp de blir året efter. Varmare vintrar gör att bladlössen kommer tidigare.

 

Morotsflugan, i konventionell odling har man insektsfällor och kan då se när angreppen är som störst och spruta därefter.

Vi kan efter sådd täcka lotten med fiberduk för att för hindra angrepp av morotsflugan. Låt väven ligga kvar till början av juli. Man ska inte så morötter på samma ställe år efter år då morotsflugans larverna övervintrar i jorden.

 

Morotsbladloppan ger krussjuka på morotsblasten och försämrad tillväxt av moroten.

 

Kålmal har blåst in till Gotland. Man vet inte om den kan övervintra i Sverige. Dillbladlus ger missformade dillblad, som knyter ihop sig.

 

Rapsen kan bli angripen av svamp, bomullsmögel, men också flera av våra köksväxter som t.ex. rädisor, morötter, ärter och bönor kan angripas. I angripna plantor bildas s.k sklerotier och dessa kan ligga kvar i jorden mer än 10 år och vid fuktigt väder under vår och försommar kan s.k. apothecier bildas varifrån sporerna sprids och infekterar våra växter. Har man haft angrepp bör man ej så mottagliga växter de närmaste 4-5 åren.

 

Vinbärsgallkvalster på vinbär, man ska ta bort angripna blad och ta bort dem från odlingsområdet. Helst lägga bladen i de brännbara soporna.

 

Jordbruksverket har hemsida, www.jordbruksverket.se där kan man hitta information om sjukdomar på växter och på följande sida finner man information om trädgårtdsodling:

 

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/tradgardsodling.4.72e5f95412548d58c2c800012977.html. Man kan också finna mer info om grönsaker på friland och då bl a om olika skadegörare samt bilder mm: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/tradgardsodling/gronsakerpafriland.4.32b12c7f12940112a7c800025716.html

 

Potatis är en viktig gröda i världen och odlas i alla värdsdelar. Den kommer ursprungligen från Sydamerika. I Lima finns ett potatiscenter. I Indien och i flertalet afrikanska länder är potatis en viktig gröda.

 

Har man dåligt utsäde får man dålig skörd. Skördarna varierar i t.ex. Afrika får man omkring 8 ton per hektar och i Sverige kan man få 80 ton per hektar, men c:a 40-50 ton är vanligast. De flesta sorter testas innan försäljning. I Östergötland finns utsädesodlingar i t. ex. Stubbetorp. De förser mellansverige med utsädespotatis. Det är viktigt att ha friskt utsäde. En frisk planta får man 100 procent skörd, cirka 1 kilo, och en virusangripen planta cirka 50 procent.

 

Det är bladlöss som sprider virus och det kan ske på olika sätt. I juli flyger lössen och cirka tre veckor senare blir knölarna angripna. Bäst är att skörda även sena sorter potatis i mitten av augusti för att slippa angreppen. Under föredraget svarade Roland på våra frågor

 

För några år sedan hade vi på Dränggråtens dag potatis som tema då kunde man provsmaka 20 olika sorter och även se dessa odlade på våra lotter.

 

Roland avslutade med att visa en film om svensk potatis. www.svenskpotatis.se har mycket info om skador, sorter, recept och mycket mera.

FAO utsåg år 2008 till potatisens år och bl a i Indien arrangerades ”The Global Potato Conference”.

Vi tackade Roland med en bok, Grönt Odla egna grönsaker, av Karin Eliasson, en bok som vi hade i vår förra cirkel. Kan komma väl till pass nu när han är pensionär och har mer tid att odla.

 

Efter föreläsningen är svaret på kvällens tema - Kan man förutse angrepp av skadegörare ?- ett tydligt ja genom Rolands föreläsning där han bl.a. pratar om SLU:s prognoser.

 

Cirkeln kommer ha en träff till i höst, september, skördefest där vi ser hur våra odlarmödor har gått. Gerd kallar.

Tack för idag!

 

Vid tangenterna Gerd Persson